Varför
är lillfröken en räv?Why the fox?
Och varför är storfröken en duva?
And why the pigeon?
| När jag satt där och målade och tittade på våra fotografileenden och grimaser, våra blickar och våra positioner hade jag någonstans en obehaglig liten känsla angående våra händer. Så kontrollerade. Parkerade någonstans där de inte kunde göra bus: bara Rolfs vänsterhand har smitit upp och stämt möte med hans tunga. | When I sat there painting, looking at our photography smiles and grimaces, our gazes and positions, I had somewhere an annoying little feeling about our hands. So controlled. Parked somewhere where they could play no mischief: only the left hand of Rolf has escaped for a rendezvous with his tongue. |
| Särskilt obehagligt var det att se hur Anna Lena och jag höll våra händer på axlarna på flickorna framför oss, som en upprepning av fröken Anitas händer på Per-Olofs axlar och fröken Bibis lugnande hand på Rolf. Ett påträngande beskydd. | The sense of discomfort was especially strong as I observed how Anna Lena and I held our hands on the shoulders of the two girls in front of us, as a repetition of Miss Anita's hands on the shoulders of Per-Olof and Miss Bibi's calming hand on Rolf. An intrusive protection. |
| Det var något oroande med färgen och det persiska mönstret på fröken Anitas rock också - jag arbetade med den ytan i ett tidigt skede, eftersom den bildade bakgrund till mitt eget huvud som var bland det första jag målade... Hursomhelst så kändes det bättre när jag hade fått idČn om räven och duvan: de kom till mig tillsammans. Jag insåg att som symboler gränsade de förmodligen till klichČer, men bestämde mig för att inte fråga och analysera utan följa min intuition. | There was also something troubling about the colour and paisley pattern of miss Anita's smock - I worked on that surface at an early stage as it was the background for my own head, which I had painted among the first things... Anyway, I felt better when I had had the idea about the fox and the pigeon: they came to me together. I realised that as symbols they might verge on the stereotypical, but decided not to ask and analyse, but follow my intuition unexamined. |
| Alltihop passade så bra: det ena tvärt om det andra. Kontrasten mellan den klipska och luriga räven och den beskyddande duvan. Fröken Bibis rejäla blå förklädesklänning som gärna blev till en blå duvhamn, medan fröken Anita måste få behålla sin städrock och mörka polo som stod så vackert till hennes rävröda nos och tassar. Duvans händer förvandlades till utbredda vingar. Hönsmamma? Räven, däremot flyttade sin ena tass till min axel... ett tungt öde, kan det tyckas. | It all fitted so well: one thing reverse to the other. The contrast between the clever tricky fox and the sheltering pigeon. Miss Bibi's durable blue apron dress turned easily into a blue pigeon guise, while miss Anita just had to keep her smock and dark polo, which matched her foxfire nose and paws so beautifully. The hands of the pigeon were transformed into a wingspread. Hen with chickens? The fox, on the other hand, moved one of her paws to my shoulder... the heavy hand of destiny? |
| Gott och ont? Det ser så ut... frågan är vilket som är vilket! |
Good and bad? Looks like it... question is which is which! |
...Fox is as fox does...
| När den räviga sidan av våra vuxna kvinnliga förlagor sprack ut och lade sin hand på min axel, när alla vi små flickor fick våra bokmärksänglavingar tillverkade av löv, den bräckliga oskuldens sista glittrande nätrester innan de sista trådarna multnat bort... | When the foxly side of our adult female models burst out and put its hand on my shoulder, when all us little girls had our glossyangel wings made from leaves, the last glittering net remnants of fragile innocence before the last leftovers had moldered away... |
Då började jag söka ute på det stora
nätet efter de bitska,
fräna kvinnorna (död länk): de som rakt inte är
några änglar. Och valde på känn, ur min fyndlåda
av begagnade ord, att söka på "vixen". Då visste
jag inte att en "vixen" är en rävhona... så mycket
mindre när jag målade henne i bilden. Men jag hittade bland
annat en folksaga
(död länk) om en jagad men långt ifrån tam rävinna.
Och mitt lexikon bekräftade det som det inte hade viskat i mitt
öga i förväg. 
|
Then I started searching the Big Net for the pungent biting women: those who are far from being angels. And selected from my verbal flotsom the vaguely appropriate word "vixen". Not knowing yet that a vixen is what the female of the fox is called. Much less I knew it when painting her. But: I found among other links a folktale about the hunted but far from tame Ms Fox. And my dictionary told me what it had not whispered into my eye beforhand. (Most of these external links are dead - the data jungle not) |
De Vixens man kan hitta på det stora Nätet förekommer
i alla storlekar och färger
(censurerad länk, antagligen död). De sexigaste länkarna
överlämnar jag åt läsaren att själv leta
rätt på. Hon här bredvid är The Violet
Vixen (död länk) - en plastleksak. Det finns också
Vixens vars rävighet ligger i deras rovgirighet i datadjungeln,
men andra visar sig moderligt med sin Reynard
(död länk) och sina ungar. Det är inte alla som visar
sig heller: de klipska hemsidestjejer som begåvats med smeknamnet
av sina vänner. |
 The
Vixens you can find on the Great Net come in all
shapes and colours. The sexiest ones you'll have to look
for on your own... The She to the left is The
Violet Vixen - a plastic toy. There are greedy Vixens in the data
jungles and motherly
Vixens with their Reynards and Kits... And not all show themselves:
the clever home page grrls who have been vixenly nicknamed by their
friends. |
Eva Ekeblad April 1997
